Svenska brats

En brat är slang för ungefär ”skitunge”. Ordet har vi importerat från engelskan och det kan ha betydelserna (bortskämd) barnunge, snorvalp, skitunge, barnunge, överklasslyngel eller illbatting. Etymologin är alltså inte direkt spännande när det gäller detta ord. Däremot finns ordet ”brat” också i våra samlingar med helt andra betydelser och en utredning om dessa svenska brats kommer här.

Substantivet ”brat” finns endast belagt i Västergötland där det har betydelsen ”pladder”. I Västergötland finns också ordet ”brata” vilket spinner vidare på samma betydelse: ”kvinna som pratar mycket eller skvallrar” eller ”mångordig” och ”skvalleraktig person”. Att en person skvallrar och pratar mycket är återkommande beskrivningar av olika typer av brats. Bland annat är ”bratek” en ”mansperson som […] skvallrar” och ”brat-kärra” och ”brat-lo” är ”en person som pratar mycket”.

Ser vi till de verb som finns upptecknade kan vi se att de till största delen handlar om olika typer av höga ljud. Gällande brata kan vi se att det i Småland finns betydelserna ”fjärta” ”bråka” ”knaka” och ”smälla (i isen)”. Blekinge har betydelsen ”grova väderspänningsljud” men också ”vara mallig” och ”ge med sig”. ”Skvallra” säger man i Halland och i Västergötland finns betydelserna ”gnata”, ”prata mycket”, ”tala fort”, ”skvallra”, ”gräla” men också ”rusa åstad”. Östergötland däremot har en annan betydelse: ”gå sönder”.

Att vara högljudd och talför är också betydelsen vi hittar i Svenska Akademiens ordbok. För verbet ”brata” finns tre betydelser: ”bullra, larma”, ”skryta, skrävla” och ”rumla, festa”. I Västergötland hittar vi också ”brata upp” med den roliga betydelsen ”lägga upp och visa något för att pråla med det”.

Vi kan alltså konstatera att de svenska bratsen framförallt är personer som talar (för) mycket, som skvallrar, pladdrar och talar fort. Det kan också vara en skrytmåns och en skrävlare. Gällande verben handlar de främst om höga ljud, vilket man skulle kunna koppla ihop med en person som pratar för mycket, för högt och för fort.

/J