Om troll

Belägget troll s. gav upphov till många leenden och skratt i arkivet för min del under insorteringen. Bland annat från Uppland, där man när något tråkigt hade skett eller skulle till att ske utbrast:

"Komma vart man vill så e de troll i alla bärrj!"

Om någon planerade att gifta sig för pengarnas skull sades:

"De'e innte värt å ta trolle för gulle [guldet] för närr gulle e borta så e trolle kvar." (Båda beläggen från Knivsta, 1897)

Det var väl inte helt lätt att veta alltid hur ekonomin i framtiden kunde tänkas bli (och är heller inte det än idag), så det lockade eventuellt en smula att gifta sig rikt och komma upp sig utan att bemöda sig. Eventuellt var det också så att man inte ville komma hem till föräldrarna alldeles trollklippt, vilket innebar att man blivit fult klippt i håret. Hackigt och ojämnt och eländigt kan det ju se ut, men vad gör man inte för sitt yttre? Ett försök är det väl värt åtminstone - eller kanske inte. Satt i jämförelse är det väl som en ekonomiklippning idag, men det innebär ju inte automatiskt att sådana är att betrakta som trollklippningar, vill jag mena.

Betydelserna av trollklippt kommer från Västerbotten, Lövånger, respektive Skellefteå (1976).

C

Det som göms i snö...

... hamnar emellanåt i glömboken. Jodå, det är bekräftat från Halland: "i uttr. komma i glömme-boga", eller i en hel mening där någon har uttalat ett redigt och klart:

"ja hugat inte (kom inte ihåg det), dä kom i glömmeboga."

Kim Larsen, den danske folkartisten, har gett ut ett album med sånger från "Glemmebogen", och ett vackrare projekt får man leta efter. Han tar fram det som legat i snö - så det får komma fram i tö. Det som en gång fallit i glömska får en ny chans. Om uttrycket lever i svenska dialekter låter jag vara osagt, men jag vet att det fortfarande lever i danskan och det får gärna sätta spår i svenskan också.

C

Vilken tid följer du?

Förutom alla skratt kan man också få sig en del lärdomar av beläggen vi sorterar. I dag, under belägget 'borgerlig', fick vi bland annat lära oss om de olika tidssystem som har funnits i Sverige.

Ett citat som "Visar er klocka borgerlig tid eller går den en timme före?" följs av förklaringen
"En s.k. borgerlig tid, gemensam för hela landet, infordes i Sverige 1878 och gällde fram till år 1900, då den s.k. medeleuropeiska tiden infördes." (Västerbotten, Nysätra sn.)

Här finns också en hänvisning till 'bondtid', och under detta belägg kan vi bland annat få lära oss att bondtiden var den tiden som kyrkklockan i byn visade medan borgerlig tid visades på en klocka som gick "rätt". Någon vidare forskning kring skillnaden mellan borgerligen och bondtid gjorde jag inte, men det verkar som att skillnaden alltså kan ha varit uppåt en timme (om det kanske inte var så att det alltid var en timme i skillnad?). Om intresse finns kan vi gräva mer under veckan för att se vad arkivet säger om skillnaden i de olika tidssystemen.

/J

Hur mycket tål byxorna?

Västerbotten, Skellefteå sn

tåla v. (bresa=spärra ut benen, om nån inte vet det)

"Bresa ej mer än byxorna tål" = ge dig inte in på något som du ej står ut med att utföra, underförstått: det kan gå galet.

Sann livsvisdom när den är som bäst!

/A

Jag trivs bäst i arkivet

Jag trivs bäst i kalla arkivet, på SOFI där vill jag va,
några veckor om året, det är så himla bra.
Jag trivs bäst i arkivet, där vi sorterar på.
Där beläggen är roliga, och vi skrattar då.
Där sorterar vi dialektkort, och skriver ner de som är bra,
och lyssnar på radion, det är samma sak var da'.
Jag trivs bäst i kalla arkivet, på SOFI där vill jag va.

/L

Pyngel-tant

Är du en sparsam person? Då kan epitetet pyngel-tant passa in på dig!

Kalmar, N. Möre hd
pyngel-tant s.
en tant som sparar och snålar

/A

Tröst

Här kommer ett inlägg som handlar om substantivet "tröstare".

'Då dem inte hade nappen till småbarnen doppade dem en tygbit i lite brännvin som barnet fick suga på.'

Undrar om det fungerar bra? Isåfall kanske det är något att prova även för äldre som behöver tröst och som inte kan suga på en napp.

Jag tror dock inte att jag skulle ge detta till mitt framtida barn, men det är ett intressant tips. Det visar på att det finns flera sätt att lösa ett problem och nuförtiden tror jag inte att någon skulle komma på idén att ge sina barn en tygbit med brännvin.

Ha det bra!
/L

Ölning på hög nivå

Nu har vi varit ute och ölat tillsammans = dricka öl i vårt språk.
MEN märk väl detta belägg jag fann för ett tag sedan:

att på svins sätt rota i jorden kallades: öla
= suggan går och ölar

Norrbotten, Töre sn

Man kanske ska vara försiktig med hur man använder det?
Ses imorgon, tidigt :P

/A

Trummandets konst

Vad hände egentligen i Åkerbo socken på 1950-talet, på en gård mitt på Upplandsslätten? Man kan gott undra. Följande står under trumma s.

"Gubben och gumman, de spelte

på trumman. Bägge ville trumman höra,

men ingen ville den röra."

Eller är det ett sådant där belägg som bör tolkas på ett djupare plan? Månne är det hög tid att läsa mellan raderna och inte bara läsa som det står.

C

En sörmländsk teori

Oskyldigt? Nej, eller nja, kanske. Här följer i alla fall några tips på vägen i fråga om vad man sägs kunna planera trots att naturen har sin gång i barnaskapandet. Belägget återfinns under trolleri s. från Södermanland, Oppunda hd och V. Vingåkers sn. (1935)

"[...] Et kvinfälk ska liggä på venster siä äm sin kär, ho ska sitte på venster ämen i åken, ho ska gen alt mä höger, ho ska leggä höger hånn utapå stövla når ho drar av stövlo äm kvälla.
[...]
Står vensträ tummen i väre når du knäpper klära eller hennra, då ä du nattbarn, födder på natta, tvert emot äm di ä föddä på dan, då vill högrä tumma stå över
[...]
Om kärn unner sam laget slenger lite te höger, blir dä en päjke, slenger han mer te venster blir dä en flickä, slenger han vår anner gång blir dä en å var slage."

Klart som korvspad. Trolleri eller ej - en spännande teori om inte annat.

C

Brutalt

Min mor hade en tupp
Min med!
Ska vi släppa ihop dem att huggas?
Min är grå och han ska rå!
Din är röd o han ska dö!

Lite brutal vers från Våla hd, Östervåla sn, Uppland.

/A

Tussnalle

Tuss-nalle låter ju som en liten söt björn, men icke.

tuss-nalle s.
person som är slarvig med sin renlighet och klädsel

Från vårt kära Uppland, Våla hd, Nora sn

/A

Om barn, vånda och vanor.

Natt, mörka natt och i någon liten stuga där ute kommer kanske en ny liten människa ut och andas flämtande, eller eventuellt skrikande. Vår käre O.Blixt har skrivit:

"Nu kommer barnmorska trind å tisck för att dra ut en ny syndbock."
(under adjektivet trind, från Dal., Grangärde sn.)

Från Bohuslän bekräftas våndan:

HAN: - Det får väre mötta ['måtta', reds anm.] mä Guss välsegnelser, sa han som hade fått trellonger. (1958)

Inte lätt det där, när man kanske hellre ville vara tredjedag[s]knösen (Dal. Söderbärke sn.), trots öknamnets innebörd, nämligen den som kom sist ur sängen på tredjedag påsk. En befrielse att få en dags vila efter hårt arbete, månne? Eller så var man bara en tredjedags-karl i grund och botten:

"Andagskär, trejdagskär; en mansperson som super andra och tredje dagen å rad Söndag och Måndag, eller från måndag till onsdagen." (Dal. Hedemora.)

Nej, det är inte upp till mig att döma någon. Inte alls faktiskt. När jag är trettiotvå, då ni, då ska jag ha mina bästa år, allt enligt ett belägg från Skåne: "trettiotvå år, och på sitt allra likaste (i sina bästa år)". Och vad som händer innan dess, ja, det återstår att se!

C

Mattips

Från Nordmarks härad i Värmland kommer tipset på Fantesuppe som är en "fet soppa med potatis och klimpar".

/L

Kärringen och tuppen

Tupp s.

Norrbotten, Edefors sn
Smakas karl, sa kärringen, när a pussade tuppen

Vardet positivt eller negativt kan man ju undra?

Man kan även "yva sig som en tupp i en dynghög", om man är högfärdig i Östervåla sn, Våla hd.

Det finns flera roliga grejer om tuppar som kommer upp senare.

/A

Turligt nog

Ett talesätt och en söt vers:

Den som har turen, behöver inte något förstånd.

Nog är det ändå som en tur,
när vintern kommer med ur och skur
att ha en liten stuga

Norrbotten, Nederluleå sn kommer de båda ifrån.

/A

Ett tips till ogifta kvinnor

Här kommer ett tips till ogifta kvinnor som vill ha en man.

tyck-frö s.
Västerg., Kullings hd, Långareds sn
Ogifta kvinnor, som var rädda för att bli över, sökte ej sällan att vinna någon mans kärlek genom hemliga medel i och för gifte. Ett sätt var att mala töckefrö (tycke-frön) och blanda detta mjöl i någon maträtt, som man bjöd den man, som kvinnan åstundade, att äta. Fröna var torra och hårda, det var därför de måste malas, innan de kunde blandas i mat.

Enligt det här så måste man anstränga sig en hel del för att få en man. Då får man hoppas att töckefröna fungerar!

/L

Tratt' ti mä!

"Det är inte med torra ögon man får ordning på det där!" meddelade en informant i nutida Filipstad och upptecknaren, som nog får se detta som sin debut i dialektupptecknarligan, blev förundrad och tänkte: "Vad är nu detta? Vad menar han?". Jag ska försöka ta reda på det, och forskar helt sonika vidare runt i arkivet, men den som vet mer eller har en tolkning av uttrycket får gärna höra av sig till mig.

Vidare i de värmländska skogarna finns ordet jämt med i diverse olika sammanhang. Ett överflödigt ord rent syntaktiskt, men likväl finns det där, som i t.ex.

"Jag ska jämt ner på stan."

Efter lite letande bland lådorna på bokstaven j fann jag från Färnebo & Fryksdals hd:er:

jämt adv.
1. 'alldeles'
2. [...]

Det finns och det är levande i språket och dialekten än idag. Jag ska göra en djupare analys i nästa vecka av bägge de här färska värmlandsexemplen. Därmed ämnar jag trattä ti nån', vilket betyder att 'grundligt förklara en sak', i Indals sn, Medelpad, år 1953.

C

Smarta tips

Två smarta tips som dessutom rimmar (kan det bli bättre?):

Smörj vagnen, går han lätt. Muta dommarn, får du rätt.

Detta belägg från vackra Värmland, Färnebo eller Fryksdals hd.

/A

Ärliga svenskar och kalla nätter.

Nu går jag på semester i en vecka, upp till Dalarna bär det! Men jag kommer definitivt att ta med mig detta fina uttryck:
"En ärlig svensk pissar aldrig ensam" (Värm. Färnebo hd. och sn, eller Fryksdals hd.)

Detta bekräftar ju också det som vi kvinnor har vetat i alla år, att man bör gå i grupp för att pudra näsan.


Semestertid är det som sagt och jag hoppas på varmt och vackert väder. Annars kanske det blir som för kvinnan i Allbo hd:
"Ja är twongen å gefta me så jag ha lite å ta på me, sa käringen, som inte hade nåt täcke".

Där ser man, de kalla svenska nätterna kanske har resulterat i en del föreningar.

/J

Päbbo

Vi fortsätter med en av de roligaste kategorierna som ni läsare även kan uppleva själva om ni känner för att stå i köket, nämligen recept!

Päbbo s.
Hälsingland, Los sn

Päbbo var skogsmat. Man rörde kornmjöl i kallt vatten... det vart en tjock gröt...


Jag kanske ska prova det till frukost imorgon. Godnatt
/A

Framförhållning; Om att leva i nuet

För att börja från den för stunden lätt negativa Grangärde-rapportören så kommer här ett påstående som man hittar under adjektivet tråkig:

Alla goda ting äro tre, och alla tråkiga också.

Men en dag som denna, med solsken och klarblå himmel är det desto lättare att önska sig bort - att trå (Häls. 1756) efter andra platser än det uppenbart vattenfattiga Uppsala; Harbo, för att nämna en plats som Gud har berikat med vänlig grönska och en båtvänlig å.

Dock, med lite framförhållning, (kanske i en väl pessimistisk anda), sägs det från Orust (Boh):

Den sum på sumnern inte ser sej som han har på vintern si laa tom.

Nej, det är dags att snöra på skorna och lufta cykeln. Om tre-kvart är det arkivarbete som väntar. En tre-kvart är för övrigt en drucken person, enligt ett belägg från Kalmar län, Småland. Detta med att vara drucken, eller att ha trånga stöflor, kommer det mer om, dock är detta allt för nu.

Ha en skön dag och njut av sommarvärmen.

C

Din framtids man?

Ni vet leken då man plockar bladen av en prästkrage och säger "älskar- älskar inte"? Nu finns också belägg för att man inte bara ska få veta om en speciell man älskar en eller inte, man kan också få veta sin framtida mans yrke.

"Ville en flicka veta, vilket yrke hennes tillkommande skulle ha, kunde hon plocka av bladen på en prästkrage och räkna upp: prins, präst, borgare, bonde, tattare, snattare, tiggare, tjuv. Det ord, som sista bladet föll på, det yrke skulle mannen ha." (Västerbotten, Norsjö sn, 1929)

Så plocka på, för att se vad framtiden har att skåda! Hittar du sen din prins eller bonde kan du ju också plocka blad för att se om han älskar dig.

Vi måste också påpeka att "tattare" är ett ord vi inte rekomenderar att använda, men det är det ord som används i belägget vilket är direkt citerat.

/J

hårt liv

Om prästen och hans drängar heter det:
"Tiditt opp å sent i säng som en prästedräng"

Hälsingland, Gnarps sn

/A

prut-korv

Gillar du att gå på marknader? Då kanske du är en prut-korv!

prutkôrv: en som alltid pruter

Gästrikland, Ovansjö sn

/A

kärlek

Och så fortsätter vi med ett kärleksfullt belägg från Grangärde socken i Dalarna, från min personliga favorit Blixt.
"kärleken tar bort skitlukta".

/J

Gåta

Jag tänkte börja med en liten gåta:


Dalarna, Grangärde sn
ptro interj.

Vad sa Karl den XII när han ridit genom Tyskland?






Lösning: prroo

/A

Sommar igen!

Ingen sommar utan arkivet! Nu är vi tillbaka!

/A