spännande?

Ibland blir man inte bara road av det man hittar i arkivet, det kan också få en att fundera. Som detta belägg från Jerrestads hd i Skåne. Vad är det egentligen hon har sagt?

"brodern: jag skall tala om för din fästman, att du har sagt, att - -- / Ta-ta-ta!!, sa humm. Kör nu barra!" (1885)

/J

Ett drastiskt beröm

pissa v. Jämtland, Ragunda sn

"Itt så illä pissä hälvä kutta tår" övers. torde vara onödig. Förr mycket vanligt talesätt - berömmande ex då ett arbete var avklarat, en sak förfärdigad etc.
Ett drastiskt beröm.

/A

Höstmys?

Nu när vi är inne i mörkaste november kanske man vill gosa ner sig i sängen...

Pjussa ner sig v.
Pjosso ne sä: Bädda ner sej primitivt
Härjedalen, Vemdalens sn

Det här belägget stannade kvar i mina tankar... hur bäddar man ner sig primitivt?

/A

Bä bä vita lamm

Flask-lamm verkar vara så himla gulliga.
Belägget här nedanför målar verkligen upp en bild av lammet.

dål a
Dôl o tien
Svårt att förkl. Särskilt s.k. flask-lamm, som blev uppfödd med nappflaska, tyckte om att man kelade med dem och kliade dom i ljumskarna. Tam och till given.
HRJ ÄLVROS


Dägga v.
Dalsl., Sundals hd, Brålandabygden
v. Dägga = föda upp utan moderns di (med flaska)


Dägga upp v.
Dalsl., Sundals hd, Frändefors sn
Ofta fått dägga upp lammungar. De blev emellertid vilda och ivriga att hoppa över.

Jag skulle vilja ha ett flasklamm som jag kunde mata med nappflaska och kela med!
/L

En tvärdiss

Jag tvärdissade nu i veckan en kamrat, för jag ville inte gå på bio just den aftonen. Ett tvärt nej kom det från mitt håll. En tvärdiss, helt enkelt. Jag anar att ordet är inlånat, men varifrån exakt vet jag inte.

Dock fick jag en smärre chock när jag kom över substantivet tvär-dissa i en arkivlåda på SOFI. Jag kunde för mitt inre inte tro att ordet fanns belagt i de gamla svenska folkmålen. Runt 100 år sedan är det, som man talade om tvär-dissor, och de var nog några stycken, trots allt.

Det var nämligen som så att man blev kallad tvär-dissa om man var en liten människovarelse som fått börja dia på nytt, efter att mamman redan försökt att sluta en gång tidigare. Och, som tillägg från Öland, Högsrum (1915) står: "[...] dem gick de inte bra.".

Vad som är än mer förundransvärt är att behovet av ett ord för detta fenomen också fanns i Ydre hd, Ögl., men då med substantivet tvedäggling. (1859)

Vackert.

C

Tut!

"Tu-tu, tut! säj näverlurn."

Ja, tut sa det och tut blev det, men säkerligen med olika följd beroende på om det var tut-gubben från Hedemora eller ens egen gubbe som gav en tut. Tutgubben, 'tornväktaren, brandvakten', hade nog inte för avsikt att tuta i den mån man i Hälsingland, Jämtland och Ångermanland ansåg sig ha rätt till.

Brandtutan tutade när det var krisläge, medan man i tut-sammanhang i ovannämnda landskap såg på det så här:

tuta(s) v.

1. 'kyssas' Häls. 1873
2. 'nosa på varandra' Häls. Färila sn
3. 'kyssa' Häls. Bjuråkers sn. 1851
4. [^tu:t] inf. tuut (cirkumflex) 'kysse' Jtl. Offerdals sn.
5. 'kyssas' Ång. ca 1840

Nåväl, det är inte i alla socknar i vårt avlånga land som man avsåg att nosa lite på varandra när man tutade, nej. Det sägs att man i Blekinge, Bräkne hd, Hällaryd, sysselsatte sig med att "tuta pära", dvs. 'bryta kokt potatis mitt itu och krama den ur skalet'. Ljuva lantliga 50-tal.

C

Snålt ordspråk

Pita v.

Pitar u patar, gir u tagar ater. Säges till den som återtar sin gåva.

Ardre, Gotland.

/A

Dymmel-oxe

När det är påsk blir detta aktuellt.
Någon som följer denna tradition eller har hört talas om den?

dymmel-oxe s
Dal., Säfsnäs sn
Dymmelnamnen å de olika dagarna voro följande:
Palmsöndag - Palmoxen.
Ask-Måndag. - Askfisen.
Fett-Tisdag. - Fettoxen.
Dymmel-Onsdag. - Dymmeloxen.
Skär-Torsdag. - Skärkusen.
Lång-Fredag. - Långlaten.
Stäcki-Lördag. - Stäckigubben.
Påsk-Söndag. - Påsklåska
Andag Påsk-Måndag. - Snôrp i Pôs
Brukligt var att den som försov sig eller låg längst om mornarna denna vecka, förtjänte sig vedernamnet och fick heta så hela dagen.

Sådana här saker är sånt som lyser upp vardagen och gör den lite roligare.
/L

Donken

Det är intressant det här med smeknamn. Nuförtiden kallas ju McDonalds ibland för Donken. Det tyckte jag var lite roligt när jag hittade detta inlägg.

dunken a.

Hälsingland

______donken adj

______Dónken o. Dunkjen, adj., unken.

Så med lite dialekt på Donken så betyder det unken. Det kanske inte är det mest smickrande smeknamn som finns :)

/L

Såhär ska du göra för att få se din tillkommande!

Om du känner dig nyfiken på vem du egentligen är ämnad att vara med ska du följa dessa råd för att lista ut det. Det finns några olika sätt som visar hur man kan gå till väga. Antingen kan man välja det man tycker är bäst, eller för säkerhetsskull testa alla tre.

1) dröm, Jämtl. Marieby sn

gröt av en sked vatten, en sked mjöl och en sked salt, som flickan skulle koka och äta en torsdagskväll, om hon ville se sin tillkommande. I drömmen, då saltgröten alstrat törst, skulle då denne komma och ge henne dricka.

2) drömströmming, Häls. Regnsjö

Drömströmming. [salt strömming som flickorna stekte och åto för att i drömmen få se sin tillkommande]

3) Drömkaka eller drömpannkaka - samma princip att den ska vara salt och så ska den tillkommande ge en att dricka i drömmen

En anmärkningsvärd sak är att det i de flesta exempel bara nämns att flickor ska göra detta. Men pojkar då? Vad ska de göra för att få se sin tillkommande i en dröm? Kanske var det så förr i tiden att det här var något som förknippades med flickor, men nu tycker jag att det lika väl kan stå flickor och pojkar.

Lägg även märke till att det i första exemplet om saltgröten tydligt står att det ska ätas på en torsdagskväll. Så då är det ju bara att börja idag!

/L